Insert title text here...

To change this text and your logo go to the 'Page Master' under the 'Design' menu...

The West Highland of Scotland för hos de flesta människor tankarna till vackert landskap, tartankilter, säckpipor och whiskey- men hos en ständigt växande skara symboliseras detta med små vita hundar - West Highland White Terrier.

De första som får en westie att fastna på näthinnan är förstås dess utseende, westien är en väldigt söt liten vit hund och detta tilltalar många. Men när man sedan lär känna en westie kommer utseendet snart i andra hand och man älskar rasen för dess personlighet.
En westie tycker om människor. Tror gott om alla. Westien tror också på sig själv, tycker många gånger att de är lite för mer än andra hundar. Inte så att dom slåss men dom anser sig har rätt att bli behandlade med en viss värdighet.
En westie smälter lätt in i nya miljöer och trivs i allmänhet mycket väl med tillvaron. Behandlar man sin westie väl, får man också mycket tillbaka.

Westien är en riktigt terrier, men en mycket snäll sådan. Ordet terrier får många att tänka på skälliga liten arga hundar från förr, men det är helt fel. Det som också är helt fel är att tro att den söta lilla vita hunden är en knähund eller skall behandlas som en sådan. Då om någon gång protesterare en westie kraftig och detta kan också göra den både arg och otrevlig.
En westie, som inte fostras eller inte får utlopp för sin påhittighet, kan upplevas som jobbig. Eftersom den ofta hittar många sätt att ”använda omvärlden” måste den från allra först börja få lära sig vad som är tillåtet respektive förbjudet. Det är alltså viktigt att vänligt och bestämt fostra den lilla valpen och unga hunden. Den tid och energi man lägger ner de första åren har man mångdubbelt igen. Detta gäller även skällandet. Liksom de flesta andra terrier har westien lätt att ”ta ton”.
En resolut terrier skall också behandlas resolut!

Behändigt format är det på en westie. Den är lätt att ta med sig överallt. Sitter gärna i väska på tåg, flyg och tunnelbannor, och tycker mycket om att åka bil.
Inomhus är westien lugn och sansad. Märks inte mycket. Men utomhus är den helt annorlunda. Då växer westien till en stor hund som är nästan outtröttlig. Detta gäller naturligtvis från vuxen ålder, valpar och unghundar skall ta det där med motion lite mer försiktigt. En vuxen westie däremot måste få röra sig ordentligt varje dag.
Westien har mycket bra temperament. Det är ytterst sällan man träffar på ett argt exemplar.
Sammanfattningsvis kan man säga;
Westien är glad, positiv, pigg, vaken, rörlig med massor av egen vilja och ett snällt terrierhumör. Bör ha en fast hand, men också behandlas med en stor portion humor, för det har dom. En väl fostrad westie är verkligen en härlig ”stor hund i litet format”, en kombination av värdighet och fräckhet; en idealisk liten följeslagare och kompis.
”Änglar – finns dom?” jo men visst med terrierhumör. Ett mycket gammalt citat om westie från en beundrare säger ”no water was ever too cold and no earth was ever to deep for them”
En passande beskrivning, men inte låter väl det så änglalikt, eller hur?

Historia

Ursprung
Liksom de flesta andra terrier har rasen sitt ursprung på de Brittiska öarna. Redan på 1700-talet omnämns hundar från terrier familjen (fr latin ”terra” ör lika med ”jord”) som små hundar med sträv päls, avlade för att bl a jaga grävling och räv ur sina gryt. Detta skulle ske under konstant skällande för att tala om för jägaren var bytesdjuret fanns. En mindre terrier skulle också på egen hand kunna döda mindre djur, som råttor och liknande.
Till detta krävdes både mod, snabbhet och intelligens, egenskaper som än idag är tydliga.

För west highland white terriern, westien får vi nog främst tacka familjen Malcom på godset Poltalloch i skotska Argyllshire. Terrierhundar hade funnits på familjens gods ända sedan 1830, men efter det att den rödbruna favorithunden skjutits av misstag, insåg överste Malcom det finurliga med att i de terrierkullar som föddes på godset sortera ut de vitfärgade och låta dem fortplanta sig. De vita hundarna syntes tydligt mot heden och vårda sköts där för inte. Under åren kring sekelskiftet visades de engelska vita hundarna på utställningar under flera olika namn; White Scotch, White Scottish Terrier och Poltalloch Terrier. Den bedömdes inte bara utifrån sin exteriör, utan även sina jaktegenskaper.
I Amerika kallades raset till att börja med Roseneath Terrier.

1907 upptogs rasen av den engelska kennelklubben och fick namnet West Highland White Terrier. Det registrerades 141 hundar i Storbritannien redan detta första året. 1908 korades rasens första champion.

Fram till cirka 1920 var korsning med den färgade cairnterriern tillåten, men då den amerikanska kennelklubben förbjöd parningar mellan de via west highland white terrierna och de färgade cairnterrierna såg den engelska kennelklubben anledning att följa efter. Under det andra världskriget hade aveln av naturliga skäl en nedgång. Men därefter påbörjade rasens segertåg världen över. I England registreras numer cirka 15000/hundar per år.

Utvecklingen i Sverige
Till Sverige kom westien redan år 1913. Någon reell uppfödning satte däremot inte igång förre än på 30-talet. Ett riktigt uppsving i registreringarna blev det under 60-talet. Sedan dess har westien varit mycket efterfrågad. Registreringarna har legat på ca.400-500 hundar/år.

Rasklubb
För att tillvarata rasens intresse bildades 1965 rasklubben ”WestieAlliansen” De uppfödare som önskar förmedla sina valpar via klubben har förbundit sig att följa, förutom Svenska Kennelklubbens grundregler, de regler klubben kommit överens om i syfte att behålla och förbättra kvaliteten på rasen.

Westien idag
Hur ser dagens Westie ut?
Vikten ligger omkring åtta kg och höjden kring 28 cm. Huvudet är kraftigt och ger ett runt intryck. Mycket karaktäristiskt är de tre svarta punkterna, ögonen och nosen. Ögonen skall vara ganska små med piggt uttryck och nosen stor och svart. Kroppen är kort och kraftig och benen skall sitta "ett i varje hörn" och vara kraftiga. Svansen skall vara ganska kort och bäras rakt upp. Pälsen skall vara rent vit och sträv med en kort, tjock och täckande underull. Rörelserna skall vara kraftfulla och täcka mycket mark.

Hur är Westien som sällskapshund?
Westien är inte bara modig och uthållig, den är dessutom glad, tillgiven och energisk. Lugn och sansad inomhus men ofta lekfull, även högt upp i åren. Westien blir ofta gammal, 12-13 år är ganska vanligt. Den är tuff, men aldrig stygg. Den har ett stort behov av mänsklig kontakt och är från ett års åldern en idealisk följeslagare i skog och mark. Man säger ofta att Westien är en stor hund i litet format.
En westie skall behandlas lugnt, bestämt och konsekvent. Märker hunden att den kan ta kommandot, då gör den det med besked. Se alltså till att valpen redan från början får klart för sig vem som bestämmer.

Är Westien snäll mot barn?
Det är den. Det är aldrig hunden som är dum mot barn, men den kan reagera när den blir illa behandlad. Sover hunden, skall man inte röra den. Se därför till att barnen respekterar hunden. Westien är då en härlig kompis till hela familjen. Westien är generellt sett en frisk hund. Visst finns det som hos de flesta levande arter vissa sjukdomar, men de är procentuellt sett inte så utbredda. Underrätta alltid uppfödaren om hunden blir allvarligt sjuk! Seriösa uppfödare behöver sådana besked för planering av en sund avel.